Letra de ligason :

Tablèu 5 : Los diftongs e los triftongs

Los diftongs son de fonèmas compausats per las sequéncias : vocala + semivocala o semivocala + vocala

Generalament, los diftongs son classats en doas categorias :

Quand l'accent se pòrta sul primièr element, son dits descendents. Los mai corrents son :

Amb l'element [j] :

Diftong
Exemple
AFI
Escotar
 
AI
paire
['pajre]
 
Quand es atòn, se pronóncia [ej] en provençal
pairin
[pej'rin]
 
ÒI
eròi
[e'rɔj]
 
ÈI
lèit
[lɛjt]
 
EI
rei
[rej]
 
OI
coire
['kujre]
 
 
 
['kwejre] en provençal e lemosin
 
 
UI
bruit
[bryit]
 
 
 
(de còps se redusís a [y]) [bryt]
 

 

Amb l'element [w] :

Diftong
Exemple
AFI
Escotar
 
AU
nau
[naw]
 
Quand es atòn, se pronóncia [ɔw] en provençal
pauretat
[pɔwre'ta]
 
 
ÈU
batèu
[ba'tɛw]
 
EU
deute
['dewte]
 
Quand es atòn, se pronóncia [œ] en lemosin
chasteu
[tsaj'tœ]
 
 
IU
riu
[riw]
 
ÒU
sòu
[sɔw]
 

 

Quand l'accent se pòrta sul segond element, son dits ascendents. Los mai corrents son :

Amb lo primièr element [j] :

Diftong
Exemple
AFI
Escotar
 
IA (accentuada)
espiar
[es'pja]
 
IA (en posicion finala atòna)
bèstia
Se realiza en [i] en gascon ['bɛsti]
 
 
 
Se realiza en [] en lengadocian ['bɛst]
 
IE / IÉ
pacncia
[pa'sjensjo]
 
 
 
[pa'sjensi]
 
 
alienar
[alje'na]
 
tra
['trɔ]
 
carrla
[kar'rlɔ]
 
 
 
[ka'ʀlɔ]
 
IO
passion
[pa'sju]
 

 

Amb lo primièr element [ɥ] / [w] :

Diftong
Exemple
AFI
Escotar
 
UE
cuer
[kɥer]
 
 
 
[kwe]
 
flha
['fɥɛʎɔ]
 
fc
[fɥɔk]
 
 
 
 
[fk]
 

 

Los trifongs representan la sequéncia : semivocala + vocala + semivocala

Los mai corrents son :

Amb lo primièr element [j] :

Diftong
Exemple
AFI
Escotar
 
IAU
miaular
[mjaw'la]
 
IEI
despieitar
[despjej'ta]
 
IÈI
profièit
[pru'fjɛjt]
 

 

Amb lo primièr element [u] / [w] :

Diftong
Exemple
AFI
Escotar
 
UEI
uei
[ɥej]
 
 
 
 
[wej]
 
UÈI
dempuèi
[dem'pɥɛj]
 
 
 
[dem'pwɛj]
 
UEU
bueu
[bɥɛw]
 
 
 
 
[bwɛw]
 
UÒU
buòu
[bɥɔw]
 
 
 
 
[bjɔw]